Kulturarv utan Gränser
Svenska | English
Verksamhet
Genom att arbeta med kulturarvet hjälper vi till att skapa vi en plattform att bygga på inför framtiden. En betydelsefull uppgift är att hitta lösningar på konflikter, för att förhindra att de ska befästas och föras vidare. Att motverka framtida konflikter är även viktigt för fattigdomsbekämpning. Hittills har Kulturarv utan Gränser arbetat med bevarande av kulturmiljöer, restaurering, museiutveckling, arkivuppbyggnad och erfarenhetsutbyte på fältet. I Sverige är opinionsarbetet ett prioriterat område.
Genom insatser till kulturarvet kan också en rad andra mål uppnås, en höjd kapacitet inom förvaltningen och en harmonisering av lagstiftningen med övriga Europa. Förutom demokrati- och miljövinster skapar det arbetstillfällen för lokala hantverkare och småföretagare. Kulturarvet är viktigt för en hållbar utveckling eftersom traditionella byggtekniker som används vid restaureringar ofta är miljövänliga och gynnar lokal materialtillverkning och lokala hantverkare. Ett ekonomiskt tänkande uppmuntras och småföretagare kan visa på kvaliteten i sitt arbete. På flera ställen har Kulturarv utan Gränser initierat lokala utvecklingsplaner kring kulturarvsfrågor.
Kulturarv utan Gränser har följande mål för sitt arbete:
• Att rädda det katastrofdrabbade unika kulturarvet till eftervärlden.
• Att verka för att kulturarvet i konfliktområden blir en del i försoningsprocessen.
• Att bidra till kapacitetsutveckling i enlighet med internationella principer inom vård och restaurering av kulturarvet.
• Att stödja nätverksbyggande och samarbete mellan etniska och religiösa grupper och över entitets- och nationalitetsgränser.
• Att uppmuntra lokala initiativ för att använda kulturarvet som en ekonomisk utvecklingsmotor.
• Att stödja framväxten och förnyelsen av det civila samhället inom kulturarvsområdet.
• Att successivt öka det lokala ägandet och höja egeninsatserna.
Kulturarv utan Gränser är en expertorganisation. Sakkompetensen är nyckeln till det samarbete som leder till kapacitetsuppbyggnad. Därför är det viktigt för oss att arbeta sida vid sida med våra samarbetspartner. Då vi genomför en restaurering tillsammans undersöker vi byggnadens historia, materialuppbyggnad och teknisk gestaltning - för att göra restaureringen trogen originalet och "autentisk". På så sätt närmar vi oss den gemensamma historien. Då en byggnad restaureras måste byggare upphandlas i öppen konkurrens och en diskussion om hur man bekämpar korruption aktualiseras. Då restaureringen genomförs använder vi lokala hantverkare och utvecklar traditionella metoder. Det lokala näringslivet ges i detta en möjlighet tiill avsättning och resurserna - både mänskliga och materiella - tas tillvara i en resurssnål process. Då restaureringen genomförs behöver den skyddas av lagar vilket leder till en kapacitetsuppbyggnad på institutet och departement. Själva restaureringen behöver sedan sättas in i en lokal utvecklingsplan vilket aktiverar lokala aktörer att tänka kring sin kommuns utveckling.
Om man arbetar med ett museum, lokala utvecklingsplaner eller vårdplaner är tankegångarna likadana. I det gemensamma arbetet förenas man och finner sin gemensamma historia och sin gemensamma framtid. Vår roll är som stödmotor för lokala processer samt att agera som moderatorer i detta arbete. Denna trovärdighet kan vi endast uppnå genom vår sakkompetens. Vi arbetar genom:
- Samarbete med nationella kulturinstitutioner och organisationer
Ett huvudmotiv till vårt engagemang är att öka samarbetspartnernas förmåga att ta hand om det egna kulturarvet. Partnerskap har varit en självklar utgångspunkt särskilt som vi ofta har att göra med väl medvetna och högt utbildade samarbetsparter, vilka haft oturen att hamna i bakvattnet beroende på en krigssituation. Vi prioriterar att arbeta genom institutionerna själva och att i själva processen överföra kunskap.
- Lära genom att göra
Huvudorsaken till att Kulturarv utan Gränser bedömer metoden ”learning by doing” som mest ändamålsenlig är att kunskapsöverföringen som sker genom det praktiska arbetet är mera effektiv än genom seminarier och kurser. Genom ”learning by doing”, får både elever och redan yrkesverksamma, möjlighet att under handledning konkretisera sina teoretiska kunskaper i det praktiska arbetet. Med ett sådant förfaringssätt möter man problemen i verkligheten, diskuterar alternativa lösningar och genomför gemensamt den valda åtgärden.
Det arbete på Balkan som Kultarv utan Gränser varit involverat i har tydligt visat på kulturarvets centrala roll i återuppbyggnadsprocessen, efter årtionden av diktatur och krig. De erfarenheter som hittills har gjorts – inte minst det stora engagemang och den uppskattning som människorna i området har visat – stärker insikten om kulturarvets betydelse för att öka sammanhållningen och främja dialogen i samhället. Att värna det kulturella arvet bidrar därmed till fred, föder tankar om försoning – och öppnar dörrar mot framtiden.
Kullaseminarierma i Kosovo mars 2002. Foto CHwB 2002.
